23 myndigheter ska bli en när Polisen står inför sin största omorganisation sedan förstatligandet på 60-talet. Visionen är tydlig – nu ska poliserna komma närmare medborgarna. Men majoriteten av medlemmarna i Polisförbundet är mer kritiska än övertygade.

23 myndigheter ska bli en när Polisen står inför sin största omorganisation sedan förstatligandet på 60-talet. Förändringarna är lika många som stora och drastiska. Lokala, skalskyddade stationer ska ersättas av kontor. En rad olika chefstjänster sållas bort. 100 miljoner sparas i effektiviseringsarbetet med mindre administration, övertidsuttag och större samordningsvinster.
Visionen är tydlig – nu ska poliserna komma närmare medborgarna.
Men majoriteten av medlemmarna i Polisförbundet är mer kritiska än övertygade. I förbundets opinionsundersökning i samarbete med TNS Sifo visade det sig att 55 procent sa att de i låg utsträckning tyckte att deras erfarenheter och kunskaper tagits tillvara när omorganisationen planerats.
– Det är mycket illavarslande, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.
– Här har den nya rikspolischefen (Dan Eliasson) ett stort ansvar att visa att han verkligen menar vad han säger. Han pratar gärna om medarbetarinflytande – men jag vill se det hända i praktiken också. Avgörande för hur bra omorganisationen kommer lyckas är hur väl man lyckas involvera medarbetarna.
Lena Nitz är inte förvånad över att omorganisationen har väckt oro i poliskåren.
– Det är klart att det blir oroligt i en organisation när man gör den största omorganisationen någonsin. Polisförbundet har i huvudsak varit positiva till grunderna i det man vill åstadkomma med omorganisationen, som en mer sammanhållen organisation, en rikspolischef med tydligt mandat att ta ut riktlinjer och leda hela organisationen, fler poliser närmare medborgarna.
Men…?
– Det har också begåtts misstag. Snabba beslut som skapat mer oreda än ordning har inte bidragit till att minska oron. Många medlemmar hör av sig till oss och beskriver stor oreda och många otydligheter. Framförallt är det oklart vem som har rätt att besluta vad. Ett exempel kan vara en så enkel sak som att attestera en faktura.
Lena Nitz poängterar att hon ”kan ha viss förståelse för att det är rörigt i början”.
– Men det får ju inte vara hur rörigt som helst, och inte hur länge som helst. Vi följer händelseutvecklingen med spänt intresse. Arbetsgivaren har ett tungt ansvar att se till att poliserna får en dräglig arbetssituation så fort som möjligt.
Du menar att omorganisationen i sig har gått för fort. Vad borde ha gjorts annorlunda?
– Mot slutet av förra året fattade polissamordningen flera beslut som vi inte stod bakom. Det handlade till exempel om arbetsordning och om att man valde att gå in i en ny organisation med tillförordnade chefer. Det har inneburit att inte minst cheferna har fått en onödigt lång och onödigt svår omställningsperiod som man inte riktigt vet när det blir ordning på. Stor oro bland cheferna har inte bidragit till att skapa lugn hos övriga medarbetare.

STEFAN HOLGERSSON, POLIS och forskare, belyser delvis den gigantiska omorganisationen i sin bok ”Polisen bakom kulisserna”.
– Boken handlar om polisen där syftet är att visa hur offentliga organisationer går tillväga för att bygga upp kulisser, exempelvis förhoppningar om att resultatet ska förbättras. I ett kapitel går jag igenom bakgrunden till polisens omorganisation, vad det finns för förutsättningar att den blir lyckad och vad polisledningen bör tänka på för att få en väl fungerande polis.
Stefan Holgersson är generellt sett positiv till en nationell polis eftersom det finns flera fördelar att vara en myndighet.
– En omorganisation i sig öppnar dessutom stora möjligheter till förändring, men det är då viktigt att vara observant på uppmålade farhågor och inte avfärda dem som ett tecken på pessimism, utan istället se dem som en möjlighet till utveckling.
Däremot tror du att polisen kommer att glida ännu längre bort från medborgarna. Vad talar för att så blir fallet?
– Omorganisationen har samma grundfilosofi som tidigare omorganisationer. Den centraliseringsvåg som genomsyrat tidigare förändringar har lett till ett större avstånd till medborgarna. Det är lite som talar för att det inte ska bli fallet denna gång, men det finns möjligheter att korrigera detta förhållande. Så jag vill inte måla ut en svart bild.
Enligt dig finns det en risk att polisen blir mindre effektiv i sitt dagliga arbete – och att det till en början ”kommer bli kaos”. Vad väger du in i den teorin?
– Polisen har äskat om pengar för att kunna genomföra denna, men har inte fått de resurser man efterfrågat. Att polismyndigheten blivit en matrisorganisation kommer ur många aspekter vara en utmaning. Det finns bland annat en risk att de nationella avdelningarna som HR får en alltför stor inverkan på kärnverksamheten. Redan nu finns det tydliga tendenser till detta. Man skulle faktiskt kunna kalla polisen för den nya HR-myndigheten istället med tanke på det inflytande de har, säger Stefan Holgersson.
Han anser att man borde ha byggt organisationen nedifrån och upp istället för uppifrån och ned.
Lena Nitz säger sig dela Stefan Holgersson oro på många sätt ”men är kanske inte lika pessimistisk”.
– Jag håller dock med honom om att en omorganisation i sig inte löser någonting. Det kan se hur bra ut som helst på pappret, men det är nu vi får se hur det blir när visionen ska omsättas till verklighet.
Du har sagt att ”hur mycket man än ritar om den organisatoriska kartan och utfäster de medborgarlöften som polisledningen vill ska prägla det lokala polisarbetet, så är det ändå verkliga poliser som ska bemanna rutorna”. Vad menar du då?
– Man har så enormt höga ambitioner. I medborgarlöftena ska poliser, medborgare och övriga aktörer komma överens om vad som är viktigast och sedan prioritera det. Sedan ska vi på nationell nivå prioritera hot mot demokratin. Och så ska vi lösa allt det vanliga. Men det ska inte tillsättas några resurser och polisstationer läggs ner på mindre orter. Hur går det ihop? Poliser är bara människor. En polis kan inte stå på två torg samtidigt. Det känns ibland som att rutorna är ritade utan fullständig förankring i verkligheten.
Men skapandet av en nationell myndighet har också vissa fördelar?
– Absolut. Bättre samarbete mellan regionerna och mer enhetliga arbetssätt och riktlinjer tror jag är positivt. Därför är det viktigt att man prioriterar upp att få ordning på oredan, så att de positiva effekterna kan ges utrymme att växa.

––

Vårsolen strör sitt eget glitter mot den närmast folktomma kullerstensgatan. Det är förmiddag i Söderköping, där spåren från Madickens värld ständigt gör sig påminda och där
Göta kanal börjat porla efter en lång vinter.
En trygg idyll har orten kallats. Bilden bekräftas i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landstings rapport om trygghet och säkerhet från 2013, då det visade sig att blott 14 kommuner i Sverige är säkrare att bo i.
Men hur bekymmerslös blir tillvaron framöver? Det är frågan som invånarna ställer sig då framtiden för polisstationen, ett par meter och några tonade fönster från kullerstensgatan, riskerar att växla kostym. I och med omorganisationen lutar det nämligen åt att stationen förvandlas till ett kontor, och somliga medborgare uttrycker en oro för att det kommer att innebära en minskad polisnärvaro på gatorna.
– Jag förstår att man kan man tycka att det blir mer otryggt. Medborgarna ser polisstationen som en trygghet, men i själva huset finns ingen trygghet när det händer något. Att det finns folk inne i ett polishus är inte lika med säkerhet för folk, säger Karl Landström, yttre arbetsledare för Polisen i Söderköping.
– Det är poliser i yttre tjänst och de som utreder brotten samt har lokalkännedomen som gör att de känner sig trygga. Poliserna som sitter i huset är inte de som kommer, utan de som sitter i ett målat fordon.
Beslutet är visserligen inte taget, men om stationen draperas om till ett kontor medför det vissa konkreta förändringar i polisernas vardag. Till skillnad från stationen kommer kontoret inte ha ett skalskydd.
– Det innebär att poliserna som jobbar i Söderköping måste ta sig till Norrköping för att hämta sina tjänstevapen, uniformer och bilar när man påbörjar och avslutar dagens tjänstgöring, säger stationschefen Dick Gudjonsson.
– Det är förstås ingenting man dör av, men jag undrar: varför ska man plocka bort skalskyddet när man investerat resurser i det?
Att omorganisationen väckt så pass oro i poliskåren tror Karl Landström har ett göra med att man ”varit med om många omorganisationer förut, och sett att det många gånger blivit sämre”.
– Många småorter som haft sitt polishus ska tas bort, och då väcks det givetvis en oro. I nuläget vet vi inte vem den kommande chefen (en nytillsatt lokalpolisområdeschef) kommer att bli.

EN SAK ÄR klar – Dick Gudjonssons cheftjänst upplöses helt. Han har arbetat inom polisväsendet sedan 1974, och med flera olika chefsroller i bagaget; bland annat expeditionschef, ordningschef och stationschef.
– Jag fyller 62 i år och tycker att det känns lite frustrerande att genomgå en ny anställningsprocess igen, att sätta sig ner och skriva nya cv:er.
I Polisförbundets opinionsundersökning menade 55 procent av alla poliser att de i låg utsträckning tyckte att deras erfarenheter och kunskaper tagits tillvara när omorganisationen planerats. Hur känner du själv?
– Jag tycker att det är synd att man ser det på det sättet. Omorganisationen har skett genom ett brett deltagande, där slutresultatet varit den samlade bilden av grupperna åsikter. Alla får förstås inte gehör för sina synpunkter.
Så det är inte fel väg att gå att omvandla polisstationer på mindre orter?
– Det har fokuserats mer på pendlingsproblematiken än på de verksamhetsmässiga skälen. Visst kan det kännas konstigt att hämta vapen och bil i annan stad, men omorganisationen är så mycket mer än så. Man borde fokusera mer på de verksamhetsförbättringar som faktiskt blir av: att vi får ut fler poliser ute på gatorna som verkligen servar allmänheten.
– Dessutom är det ett faktum att administrationen har ökat genom åren. Det finns en skröna att det 200 poliser går in på polishuset i Uppsala och ut åker sex man i tre bilar.
Även Karl Landström är i grund och botten positivt inställd till den pågående omorganisationen.
– Det blir färre ställen där man kan skapa organisationen efter sitt eget huvud. Kommer man till Norrköping eller Linköping ska det se ungefär likadant ut. Farhågorna är väl att det är ganska toppstyrt, men det står tydligt att man ska trycka ned besluten längre ned i leden. Det blir tydligare hur vi ska ha en polisverksamhet i Sverige. Om man läser papperna ser det ut som att de vill skapa en ny typ av verksamhet som är mer planstyrd. Lyckas man med det kan det bli bra.
Så vad händer då med polisstationen i Söderköping, ett stenkast från kullerstensgatan intill Göta kanal? Det troliga scenariot är att Polisen blir kvar i lokalen. Kontor och förhörsrum lär stå kvar, men umgängesytorna skäras ned.
– Vi har kontrakt på lokalerna fram till februari 2017. En av fördelarna med att stanna här är vi får ett ännu bättre samarbete med Socialförvaltningen som sitter i samma hus, säger Dick Gudjonsson.

Text: Henrik Lenngren
Foto: Peter Holgersson
Publicerat i Folket i Bild

Fakta

✓ Idag finns det 138 närpolisområden eller motsvarande. I den nya polismyndigheten ska det bli 99 lokalpolisområden med fler förmågor än de flesta av dagens näpon. De nya lokalpolisområdena ska som regel ha 50 till 180 medarbetare för att klara sina nya uppdrag.
✓ Mindre närpolisområden kan komma att organiseras i ett lokalpolisområde för att tillsammans klara det större ansvaret och befogenheterna. Det betyder inte att stationer eller lokaler stängs eller flyttas längre från medborgarna om de spelar en viktig roll för att klara uppdraget. Fler mobila poliskontor kan till exempel bli en lösning för att komma närmare medborgarna.
✓ Blivande biträdande regionpolischefer får ansvar för all utredningsverksamheten inom regionen. Åtgärder ska vidtas så att alla förundersökningsledare har nödvändig kompetens. ✓ Utveckling av arbetsmetoder placeras i nya utvecklingscentra i varje region, nära verksamheten, vilket ska bidra till förbättrad utredningsverksamhet.
✓ Istället för dagens fristående myndigheter, kommer Polisen att ledas av en nationell ledningsgrupp där regionchefer och chefer för de nationella avdelningarna ingår.
✓ En ny verksamhetsstyrning ska arbetas fram som går ut på att mäta effekter och kvalitet utifrån medborgarnas perspektiv. Med start 2015 ska lokala trygghetsmätningar göras. Tanken med det är att kunna prioritera bättre utifrån den lokala problembilden.
Källa: www.polissamordningen.se