”Jag kan hata mig själv när jag spelar dåligt”

På två och ett halvt år har Alex Norén avancerat från plats 471 till 13 på världsrankingen.
Men trots framgången brottas den svenska stjärnan med oro och sömnlöshet nätterna före tävling.
”Det eviga dilemmat jag står inför är om jag ska söka hjälp.”

Mars 2017. Alex Norén sluter ögonlocken men kan inte förmå sig att somna om. Det störande flimret i huvudet försvinner inte, rösterna vägrar att tystna:
”Hur ska det gå idag? Hur ska jag hantera alla svårigheter?”
När golfens världstolva trycker pekfingret mot mobilens hemknapp inser han att ytterligare två timmars värdefull nattsömn gått förlorad. När morgonsolen gryr ska han som vanligt bege sig till jobbet, till touren, till ännu en dag där resultaten styr vardagen.
Sängens lakan är fuktiga av kroppens kallsvett.
Det och prestationsångesten gör honom sällskap om natten på ett hotellrum i Naucalpan de Juárez.
Den där ångesten som titt och tätt får honom att fundera på om det faktiskt är dags att lägga golfklubborna på hyllan.

Det senaste året har Alex Norén fått vad som enkelt skulle kunna uttryckas perspektiv på livet. I ena änden av spektrat: fyra segrar på European Tour och plötsligt en plats i den absoluta världstoppen. I den andra änden av spektrat: dottern Iris som hela pockar på uppmärksamhet och som struntar blankt i om farsan gör birdies eller bogeys i ett land som heter Mexico.
”Att få barn har varit otroligt nyttigt för mig. Förr kunde jag träna från tidig morgon till middag och fortfarande vara en hyfsad pojkvän, men nu är mina dagar begränsade i timmar. Jag är ingen bra pappa om jag står på rangen en hel dag. Och frågan är om jag blir så mycket bättre som golfare av det heller”, säger Alex Norén.
Det är ingen slump att han tillsammans med flickvännen Jennifer Kovacs nyligen flyttat in i en centralt belägen Östermalmstrea efter sju år i Monaco. Han har tidigare konstaterat att risken med att bo nära en golfbana är att han ”ska spela ihjäl” sig.
”Jag vet att jag inte direkt är känd för att ligga på latsidan, men genom att bo en bit bort från golfbanorna tvingas jag disponera tiden på ett annat sätt. Jag blir helt enkelt mer produktiv här i Stockholm. Mängdträning där jag försöker lösa problem på egen hand utvecklar mig inte som golfare.”
Numera investerar Alex Norén delar av sitt inspelade kapital i att bjuda med sina tränare till tävlingar runt om i världen.
”Förr kunde jag gå ut och träningsspela och tänkte väl att det var skit samma så länge jag fick in träningsmängden. I och med att mina tränare följer mig i vardagen har träningen blivit mer strukturerad. Jag försöker anamma tennistänket. Kolla på läktaren när Nadal spelar, tränarna är alltid på plats där.”
När Alex Norén började lira golf på Haninge för snart 30 år sen upplevde han att det var som att hänga på ”rena rama dagiset”. I hans närhet fanns en massa likasinnade juniorer som älskade spelet.
”Precis som då är nyckeln att aldrig tänka timmar när man spelar golf. Skillnaden nu är att det finns andra saker som är roliga. När jag var 22 fanns det inga alternativ till det där skittråkiga stretchpasset. Men det är andra tider nu.”
Alex Norén slänger ett menade ögonkast mot lekhagen där Iris har fullt upp med att bekanta sig med färggranna bollar. Bredvid den sponsorstrajpade bagen står barnvagnen redo för en förmiddagspromenad. I bakgrunden rullar Babblarna-melodin på iPaden.
”Det är naturligt att jag inte har lika mycket utrymme för golf nu, och då gäller det att jag förvaltar tiden rätt. Jag försöker ta med mig med alla träningsmoment ut på banan. Till Ullna åker jag gärna tidiga morgnar och slår tio drivar med draw från tolfte tee, eller hittar ett träd där jag kan skruva runt bollar. Jag försöker göra det så tävlingsnära och roligt som möjligt.”
Det förändrade träningsupplägget gav onekligen resultat ifjol. Den delvis skadeförföljde stockholmaren som i januari 2015 var 471:a på världsrankingen fick på kort tid hålla tacktal i Sydafrika, Skottland, Schweiz och England. En galen säsong på många sätt.
”Segern i Scottish Open betydde mest, det var en jäkla självförtroendeboost, inte minst för att jag fick ett kvitto på att jag kan vinna stora tävlingar. Men egentligen är det inte segrarna i sig som driver mig framåt. Vinster kommer man alltid över och nästa vecka ställs du inför ett nytt prov. Jag blir mer euforisk om jag känner att jag kunnat hantera en viss typ av slag, eller om jag exempelvis lyckats driva ut Rory (McIlroy) från tee. Små enskilda prestationer, alltså. Resultatfixerad är jag nog bara när det går åt helvete”, säger Alex Norén.

När han vann sin första titel på Europatouren, i Schweiz 2009, sa han att han aldrig tidigare känt sig så lugn på en golfbana. Det lugnet har Alex Norén sedan dess burit med sig när han kämpat om nya titlar, och sannolikt är det en stor bidragande orsak till att det blivit så många segrar genom åren.
”Nervös blir jag egentligen bara när jag är närmare botten av resultatlistan. Det är då prestationskraven och ångesten växer. Som yngre funderade jag alltid på vad andra skulle tycka om jag misslyckades, och på sätt och vis har jag aldrig kommit bort från det”, säger Alex Norén.
”Många kollegor tycker säkert att det är skit samma om de har en dålig dag, om de är fyra över par efter nio hål. Jag är precis tvärtom. Jag kan hata mig själv när jag spelar dåligt, och undra hur folk skulle se på mig om jag sköt en 85:a. Detta har spökat i min hjärna i så många år. Och ångesten har i sin tur lett till att jag tränat så otroligt mycket i perioder. Jag vill hitta ett spel där jag alltid spelar bra.”
Med jämna mellanrum vaknar Alex Norén upp mitt i natten, stressad över kommande arbetsdag och med kallsvetten rinnandes. Som i Mexico i mars.
”Hela touren är uppbyggd på resultat, levererar du en 75:a så är du en 75:a. Du är vad du skjuter, det kan ingen säga någonting annat om. Med bra resultat får du mer pengar, fler sponsorer och får spela fler tävlingar. På college blev jag uppfostrad att resultatet är det som betyder nåt. Det var nyttigt, men jag jobbar fortfarande på att kunna hantera det fullt ut.”
Trots att Alex Norén gjorde slarvsylta av många av sina konkurrenter ifjol umgås han emellanåt med tankar på att sluta spela golf, framför allt eftersom det inte är värt de mentala uppoffringarna.
”När jag inför en rond tittar på funktionärer, städare och fystränare så vill jag ofta vara i deras situation istället. Jag avundas dem. De behöver inte gå ut och prestera på beställning om en kvart. När jag väl kommer ut på banan lägger sig ångesten, men timmarna före är det många onda tankar i huvudet.”
När dök de onda tankarna upp senast?
”I Mexico. Jag hade kommit upp mig på världsrankingen och ville liksom visa upp mig för killarna på PGA-touren. I Europa vet de flesta hur bra jag är efter nio säsonger på den touren, men på andra sidan Atlanten har spelarna inte lika bra koll. Jag ville bevisa för dem att jag kan spela golf även utanför Europa.”
Du är tolva i världen, de vet nog…
”Ja, jag undrar ofta varför jag inte kan sova, det är ju så onödigt att vara vaken mellan två och fyra på natten. När jag väl greppat klubban på första tee försvinner ju nästan alltid de negativa tankarna. Vad är det som gör att jag är så orolig före en tävlingsrond? Det eviga dilemmat jag står inför är om jag ska söka hjälp.”
Kan du bearbeta tankarna med kollegorna på touren, snacka av dig lite?
”Det ytterst ärliga som man har inom sig, om ångest och hur man tycker och tänker, det pratar man inte om på touren. Det är en utsatt värld.”

Alex Norén är tämligen unik i golfvärlden om att berätta om sina tankespöken i det offentliga. Knappt 100 miljoner inspelade kronor och nio segrar på Europatouren har haft sitt pris.
”Samtidigt vill jag poängtera att jag älskar golf. Det finns inget bättre spel. Och med tiden inser jag mer och mer att jag inte bara är en golfare, att jag inte enbart identifierar mig med mina resultat.”
Att golfen betyder mycket för Alex Norén blir extra tydligt vid en snabb rundvandring i hans lägenhet. I bokhyllan finns litteratur med allt från Ben Hogan till Tiger Woods. I den öppna kökslådan blandas färggranna kritor med John Dalys ”Golf my own damn way”.
”Golf är ett spel som inte går att tröttna på. Du blir aldrig fullärd, det finns hela tiden nya saker att jobba på; områden att utvecklas inom. De där tankarna på att man ska sluta spela försvinner ofta ganska snabbt. Livet vore rätt fattigt utan golf.”
På banan syns han ofta med ett avslappnat leende. Han är spelaren som bjuder på sig själv, som vanligtvis ”går för flaggan”, som tar sig tid att skriva autografer åt fansen; helt enkelt en spelare som lockar till sig åskådare oavsett om det handlar om Nordea Masters på Barsebäck eller US Masters på Augusta.
I år gör Alex Norén sin 13:e säsong som proffs, en säsong där alla fyra majors finns med i tävlingskalendern.
”Jag försöker lägga upp ett spelschema så att snabba greener blir vardag för mig. Ska man lyckas i majors måste puttningen fungera. Min dröm är egentligen inte att vinna en speciell major, utan att spela en major och slå den bästa i världen och verkligen tycka att jag är en bättre golfare.”

Text: Henrik Lenngren
Publicerat i Di Weekend

Personligt/Alex Norén

Ålder: 34 år.
Bor i: Stockholm.
Familj: Flickvännen Jennifer och dottern Iris.
På tallriken: Libanesiskt.
I glaset: Rött vin.
På Spotify: Hinner väldigt sällan lyssna på musik.
På tv:n: Curb your enthusiasm.
I bokhyllan: Fotoböcker.
Oanad talang: Bra på att somna fort.