Om 20 år har hälften av alla jobb tagits över av robotar. Det är lätt att känna ett litet uns av oro, men människans styrka är anpassning. Se istället möjligheterna med tekniska framsteg när tråkiga jobb automatiseras och ny teknik kan se till att fler får bättre levnadsstandard. Det är dags att säga hej till robot.
Med blinkande ögon och något statiskt rörelsemönster beger sig servitören i riktning mot flickan vid bord nummer elva. Brickan i handen innehåller en marsipantårta med lika många ljus som illustrerar födelsedagsbarnets ålder.
I höjd med bordet stannar servitören plötsligt till, vänder sig om mot flickan och sjunger ”Happy birthday to you”.
Föräldrarna kring bordet förevigar ögonblicket med sina mobilkameror. För visst är det ett spännande ögonblick, att bli uppassad av en robot och inte av en människa när man går på restaurang.
– Branschen domineras av stora varumärken och vill man vara med i framtiden måste man positionera sig på något sätt, säger Ali Khan, entreprenören från Lidköping som förverkligat en långt gången dröm att öppna Europas första robotrestaurang.
– Det går inte att jämföra servitörens arbetsinsats med robotens. Däremot försöker vi utveckla samspelet mellan våra olika roller för att gemensamt återge en upplevelse med inslag av god mat i en intressant och underhållande miljö.
Ali Khan säger sig vara övertygad om att servicesektorn tjänar på robotar.
– I vår bransch skapas mer arbetstillfällen än vad som kan rationaliseras bort med robotarna. För egen del har jag definitivt inte rationaliserat bort en enda tjänst.
ALI KHANS RESTAURANGSATSNING är knappast den enda där automatiken i produktionslinjen fått en mer betydande roll. Efter att ha smugit sig in och fått allt större utrymme i industrin talas det nu om att den stora automationsvågen av medelklassjobben är på väg. Ekonomer, advokater, expediter och börsmäklare är några av många hotade yrkesgrupper. Utvecklingen inom området går snabbt framåt i flera branscher, enligt framtidsteknologen Claudia Olsson.
– Vi ser allt fler robotar, båda fysiska och virtuella, som utför beräkningar till exempel på finansmarknaderna. Utvecklingen är av sådan omfattning att den inte går att stoppa, menar hon.
Claudia Olsson tror att de företag och organisationer som försöker att bromsa utvecklingen blir omsprungna av andra aktörer som tar vara på tekniken.
– Den stora frågan är därför hur vi tar vara på den potential som utvecklingen medför. Hur kan vi se till att robotarna hjälper oss att till en högre levnadsstandard och hur kan robotar hjälpa oss med uppgifter som brukar kategoriseras med 3D – Dull, Dirty and Dangerous? Personligen överlåter jag exempelvis gärna repetitiva uppgifter till en robotkollega så att jag kan fokusera mer på nya för intellektet utmanande uppgifter.
Att se tekniska framsteg som ett hot är inget någon vinner på, enligt Claudia Olsson. Istället gäller det att anpassa sig efter denna för att se till att framstegen blir oss till gagn.
– Globalt har vi fortfarande stora olösta resursproblem – mer en miljard människor har svårt att på daglig basis få tillgång till rent vatten, hälsovård och utbildning. Med teknikens hjälp kan vi leverera samhällstjänster till en lägre kostnad för fler människor. Vi kan göra en större skillnad med tekniken som verktyg.
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, håller med. Han konstaterar att automatiken skapar ”fantastiska möjligheter för levnadsstandardlyft”.
– 1,2 miljoner människor dör i trafikolyckor varje år, och mångdubbelt fler skadas. Den teknik som redan finns med självstyrande bilar har potential att åtminstone halvera siffrorna. Men det gäller att organisera samhället så att de blir av och att vi motar avigsidorna på arbetsmarknaden.
Reforminstitutet låg 2014 bakom en rapport som visade att 53 procent av jobben – omkring 2,5 miljoner arbetstillfällen – kommer att ersättas av digital teknik inom 20 år. Två Oxfordforskare har tidigare presenterat liknande resultat kring den amerikanska arbetsmarknaden. Stefan Fölster vill dock inte säga att människan blir överflödig på framtidens arbetsmarknad.
– Nja, det är väl en överdrift. Automatiseringen kommer också att leda till nya jobb. Däremot räcker de nya jobben inte riktigt till, och den nya tekniken har nya egenskaper. Industrialiseringen skapade en efterfrågan på människor som saknade lång utbildning men som kunde stå vid löpande band. Den nya, digitala tekniken automatiserar de flesta rutinmässiga arbetsmomenten och efterfrågar istället de som är kreativa och sociala. Åtminstone får vi omställningsproblem och nackdelar för många av de grupper som ofta redan har de lägsta lönerna.
Vad säger du till dem som målar upp riskeffekter som lägre sysselsättning och ökad polarisering?
– Våra erfarenheter på senare år tyder på att man kan motverka polariseringen om man reformerar så att man upprätthåller efterfrågan på mellanlönejobb. Då är det inte så många som tvingas konkurrera med lägre löner. I Sverige blir det extremt viktigt att rycka upp utbildningssystemet i skolan, men också att fler yrken blir automatiserade. Fler måste ställa om till arbetslivets nya villkor – och det gäller att ställa om snabbt.
”MAN AUTOMATISERAR ALDRIG yrken, det är enskilda arbetsuppgifter som förändras”. Det menar Johan Stahre, professor på Chalmers tekniska högskola, som är skeptisk till att 53 procent av yrkena skulle försvinna.
– Men eftersom framtidens automation är komplex så kräver den högre kompetens. Därför påverkas de med lägre utbildning som jobbar med repetitiva och automatiserbara uppgifter.
Enligt Johan Stahre är det omöjligt att skapa sig en tydlig bild av hur stor del av våra arbeten som kommer att automatiseras.
– Tekniken skapar nya möjligheter och jobb förändras. Det var länge sedan ingenjörer använde passare och räknestickor och bönderna kör idag högautomatiserade lant- och skogsbruksmaskiner.
Johan Stahre lyfter fram flera exempel på att vi redan nu är mer automatiserade än vad vi tror.
– Varje morgon när du slår på din mobiltelefon eller läser tidningen i din iPad så startas en mängd datoriserade beslutsprocesser. Du sätter igång disk- och tvättmaskiner innan du åker hemifrån. På vägen till jobbet hjälper bilens navigator och flera automatiserade fordonsdatorer dig att köra, växla och bromsa. En automatisk hissröst berättar vilken våning du är på och på kontoret väntar automatiserade beslutsstöd för att hjälpa dig designa, fakturera, eller kommunicera med kollegor i andra delar av världen. De flesta har nog vant sig vid en hög automationsnivå i vardagen utan att tänka så mycket på det.
UTVECKLINGEN LÄR KNAPPAST avstanna. De närmaste tio åren kommer vi, enligt framtidsteknologen Claudia Olsson, få en helt annan förståelse för vår värld.
– Vi kommer upptäcka samband som datorerna beräknar åt oss, se och påverka korrelationer mellan olika skeenden och även kunna tillgodogöra oss mer av den data som redan finns. Det finns så mycket kvar att upptäcka om vår omvärld och det är positivt att tekniken möjliggör ett sådant lärande för oss.
Hon siar att nya yrken uppkommer som vi inte kan föreställa oss idag, ungefär på samma sätt som våra farföräldrar inte hade kunnat föreställa sig att deras barnbarn skulle sitta framför datorer hela dagarna.
– Människan blir inte överflödig utan får nya funktioner och nya roller. Jag tror att vi rör oss uppåt för kunskapstrappan – att framtidens yrken kommer kräva mer utbildning, kreativt tänkande och problemlösningsförmåga.
Om man jämför Sverige med andra länder, hur åtskiljer vi oss när det gäller robotifieringen?
– I Europa har Tyskland den största marknaden för robotar och globalt utmärker sig Sydkorea med världens högsta robotdensitet (antal robotar i bruk per arbetare i tillverkningen). Japan och Kina är storleksmässigt ledande marknader jämte USA och Tyskland. Sverige har historiskt haft ett högt upptag och med nya satsningar som exempelvis Robotdalen samt Automation Småland har vi goda förutsättningar för att utveckla vår kompetens inom robotik också framöver.
Automatiseringen gjorde att 450 000 jobb försvann i Sverige mellan 2006 och 2011. Hur ser du på det faktum att maskinerna i allt högre utsträckning tar över människornas jobb?
– Utvecklingen bör ses ur olika perspektiv. Å ena sidan är det skrämmande att inse magnituden av omställningen – tusentals människor påverkas av att teknikutvecklingen går så snabbt och jobb både kompletteras och ersätts. Samtidigt medför utvecklingen även möjligheter – med satsningar inom robotik och automation kan vi lösa samhällsutmaningar inom fattigdom, hållbar utveckling och hälsa exempelvis. Vi kan även få en chans att omvärdera vår vardag- mer tid kan ägnas åt lärande, kreativt arbete, mänsklig kontakt och uppgifter som robotarna ännu inte klarar av.
Text: Henrik Lenngren
Illustration: Katrin Uddströmer
Publicerat i OM – Trygghetsrådets tidning
Sannolikhet att yrken tas över av datorer/robotar de kommande 20 åren
1. Fotomodeller 98 %
2. Bokförings och redovisningsassistenter 97 %
3. Maskinoperatörer, trävaruindustri 97 %
4. Biblioteksassistenter 96,6 %
5. Kassapersonal 95,3 %
6. Medhjälpare inom jord- och skogsbruk 95 %
7. Övriga maskinoperatörer och montörer 94, %
8. Försäljare, detaljhandel; demonstratörer 94,4 %
9. Torg- och marknadsförsäljare 94 %
10. Övrig kontorspersonal 94 %
Källa: Rapporten ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år” (finns tillgänglig på Stiftelsen för strategisk forsknings webbplats: www.stratresearch.se)
Enkät
Robotar – ser ni det som ett hot eller en möjlighet?
”Robotar kan aldrig vara ett hot. Tjänster som kan automatiseras med samma kvalitet eller till och med bättre kvalitet ska automatiseras. Genom textrobotar, i vårt fall, kan vi göra bättre produkter som på ett snabbare sätt når våra användare. Till exempel kan vi skriva om ett strömavbrott bara sekunder efter att det har rapporterats av elbolaget. Det är en bra service för läsarna.”
Robin Govik, redaktionell affärsutvecklingschef på Mittmedia
”Vi ser bara möjligheter. Att kunna vara än mer relevanta i sitt budskap och kanal är något vi har stor nytta av robotar i, eftersom det ofta är fråga om att analysera stora mängder data. Ett annat sätt där robotar kan hjälpa oss är att ta bort monotona arbetsmoment i fysisk produktion och det är också en möjlighet för oss att få en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare.”
Annica Axelsson, vd för Strålfors
”Automatisering omfattar såväl tillverknings- som administrativa processer. Det innebär att en rad yrken rationaliseras bort. Men nya dito kommer också till. Även produkterna automatiseras i allt högre grad med inbyggd intelligens. Utifrån en säkerhetssynpunkt kan autonomi vara bra då datorer är bättre på att utföra vissa saker än vad människan är i vissa situationer. Samtidigt uppstår nya sårbarheter och hotbilder genom autonomin. Dessa måste kunna hanteras. Generellt sett är jag positiv till utvecklingen såtillvida att säkerhets- och fördelningsproblemen löses.”
Roland Heickerö, adjungerad professor och säkerhetsspecialist